Christianiami ataatsimoorussilluni Pusher Street matuvikkusunneqarpoq

Christianiami aallaammik toqutsisoqaqqinneqata kingorna najugaqartunit Pusher Streetimi hasheerniarneq unitsinneqarusuppoq.
Angut 30-nik ukiulik arfininngornermi unnukkut Christianiami Pusher Streetimi illorsuarmi toqutaavoq. Christianiami najugaqartut sapaammi aalajangerput aqqusineq matuneqassasoq. Assi © : Emil Nicolai Helms/Ritzau Scanpix
Allattoq Ritzau
aggustip 28-at 2023 10:32

Christianiami Pusher Street matussaaq.

Taama Christianimi najugallit sapaammi unnukkut ataatsimiinnerminni aalajangertut tusagassiorfinnut nalunaarummi ilisimatitsissutigineqarpoq.

Christianiami ataatsimoorluni aatsaat siullerpaamik aqqusinermik matuserusulluni nalunaartoqartoq, Hulda Mader Ritzauimut oqarpoq.

Christianiami tusagassiortunut attaveqaataasuni oqaaseqartartuuvoq.

- Alloriarnerujussuuvoq aalajangiinerlu ajornaatsuinnaasimanani. Ataatsimiinnermili amerlanerussuteqarluartut matusinissamik isumaqataapput, Hulda Mader oqarpoq.

Ataatsimiinneq ingerlanneqarpoq arfininngornermi angutip 30-nik ukiullip Pusher Streetimi aallaasersortoqarnerani toqutaanerata kingorna. Aqqusineq Christianiami aaqqissuussamik hashimik tuniniaanermut qitiusutut ilisimaneqarpoq.

Ukiut 50-it sinnerlugit Christianiami hashimik tuniniaasoqartarsimavoq.

Pingaartumilli ukiuni kingullerni Pusher Streetimi pinerlunneq nakuusernerlu sakkortutsissimavoq. 30-nik ukiulimmik arfininngormat toqutsineq toqutsinernit arlaqartunit kingulliuinnarpoq.

Ilaatigut angutip 23-nik ukiullip inuunini 2022-mi annaavaa.

Ministeri ersarissuliortoq

Sumiiffimmi sakkortuumik pinerlunnerit unitsinniarnerannik suli iluatsitsisimannginnermut pingaarnertut Christianiamiut ilaasa pinerluttunik illersuisimanerannik pissuteqarpoq.

Taama inatsiseqarnermut ministeri Peter Hummelgaard (S) sapaammi allagaqarluni oqaaseqaateqarpoq.

Aamma isumaqarpoq Pusher Streetimi hasheerniarneq matuneqassasoq.

- Pusher Street pillugu tamakkiisumik pilersaarut ilaatigut Københavns Kommunemit, politiinit, uatsinnit Christianiamilu najugalinnit maanna ilusilersorneqaleruttortoq tapersersorluinnarpara. Soorlu aamma najugaqartut nipituuliornerat nuannaarutigigiga.

- Maannamut bandit pinerlunnerlu ilaatigut illersorneqarsimapput - tamanna unissaaq. Ataavartumimmi allannguineq iluatsissagutsigu ataatsimoornermi suliassat isumaginissaannut tamatta kivitsinissaput pisariaqarpoq, ministeri oqarpoq.

Oqaaseqartartup Hulda Maderip aaqqissuussamik pinerluuteqartarnermut illersuisoqarneraaneq ilisarisinnaanngilaa.

- Illersugaqanngilagut. Inuunerput atorparput. Niuffannermut attuumassuteqanngilagut.

- Qatsulluinnarparput. Matorusullugu maanna oqarpugut. Qanoq pinissaa oqartussat isumagisassarissavaat, Hulda Mader oqarpoq.

/ritzau/