Timmisartoq siulleq New Yorkimeersoq tikippoq

New Yorkimiit Nuummut aqqut toqqaannartoq manna piviusunngorpoq.
Timmisartoq siulleq New Yorkimiit arfininngornermi Nuummut siullermeerluni tikippoq. Mittarfimmilu nalliuttorsiutigineqarpoq. Assi © : Nicole Sander / KNR
juunip 14-at 2025 22:30

Timmisartoq New Yorkimiit Nuummut toqqaannartumik angalasoq siulleq, arfininngornermi unnulersoq arfineq marluk qeqqa qaangilaaraa qilammi qasiaartumi erserpoq.

Timmisartullu tikinnissaanut pilersaarutit malillugit nalunaaqutaq arfineq marlunut tanneq arfineq marlunngortoq timmisartup assakaasuia mittarfik siullermeerlutik miffigaat, inuit mittarfiup eqqaani aqqusinermi isiginnaartoralugit.

Ileqqoq malillugu timmisartoq tikittoq mittarfimmi qatserisartunit imermik tissaluttarfigineqarluni, nipiliorfigineqarluni qullernillu tungujortunik ikittaarfiginqarluni tikilluaquneqarpoq.

Inuit arlallit timmisartup minnera alapernaaffigaat. Assi © : Nicole Sander / KNR

Tikilluaqqusineq nangillugu immikkut qaaqqusanut mittarfimmi ilassinnittoqarpoq, tassani Inuussutissarsiornermut, Aatsitasanut, Nukissiutinut, Inatsisit Atuutsinneqarnerannut Naligiissitaanermullu naalakkersuisoq Naaja H. Nathanielsen,  Greenland Airportsimi pisortaq Jens Lauritzen, aammalu timmisartuutileqatigiiffiup United Airlinesip vicepræsidentia Patrick Quayle aqqummik nutaamik ammaaneq pillugu oqaaseqarlutik.

Timmisartumut ilaasut ilaat nannutut atisalersorsimalluni timmisartumit niuvoq. Assi © : Nicole Sander / KNR

Aqqummik nutaamik ammaanerup periarfissanik sunik nassataqarnera tamarmik erseqqissarpaat.

- USA-miit naatsuaqqamut timmisartorlutit angalaninni issittumi inuiaqatigiit kusanarluinnartut nassaarissavatit. Neriuppugut arlaliullusi nunarput kujataaniit avannaanut, kitaaniillu kangianut misigisassarsiorfigiumaarissi. Nunami sumiiffinni assigiingitsut tamarmik immikkut misigisassaqarput timi tarnilu uummarissarniarlugit, tamannalu tulluusimaarnartuuvoq, Naaja H. Nathanielsen naatsukullammik oqalugiarnermini oqarpoq.

Nunalli marluk akornanni assigiingissutsit aamma erseqqissaaffigai.

- Nerisassanut kissaannarissanut taarsiullugu nerisassaateqarpugut pisarineqannginnerminni sukkaannaq ingerlasartunik, aamma uppernassuseq, pinnissuseq misigisassallu pitsaalluinnartut neqeroorutigaagut, taanna oqarpoq.

Suleqatiginninnissamut periarfissat nalorninanngitsut

Periarfissat pillugit Naaja H. Nathanielsen kingusinnerusukkut KNR-imut aamma oqaaseqarpoq.

- Aqqut nutaaq USA-mi niuerfissuarmut periarfissanik ammaavoq, taassuma saniatigut takornariaqarneq ineriartortikkusutatta ilagaat. Takusinnaalereerparpummi takornariaqarneq aningaasaqarnitsinni pingaaruteqarnerpaasoq, USA-p Kalaallit Nunaatalu akornanni suleqatigiinnissamik periarfissiivoq, Naaja H. Nathanielsen oqarpoq.

Politikkikkulli pilersaarutini immikkoortut ilai naleqqutinngitsut erseqqissaatigaa.

- Inuussutissarsiornerinnarli isiginnittaaserigaanni takornariaqarnerlu eqqarsaatigalugu 

amerikami niuerfissuarnik suleqateqarnissamik

- Inuussutissarsiornerinnarmilli sammiveqarluta isigeriarutsigu taava amerikami niuerfissuit takornariaqarneq eqqarsaatigalugu qimerloornissaat paasinarluinnarpoq.

- Amerikamiunut kalaaliunerput oqaatigissallugu. Qallunaajunngitsugut amerikamiuunngitsugut aammalu kissaatiginngikkipput Maanna oqaluttuarissallugu periarfissatsialaavoq. Nunarput pillugu demokratii pillugu angusaqarluarussuseqarnerpullu pillugu oqaluttuunnissaannut aamma periarfissaavoq, taanna oqarpoq.

Mittarfimmi pisortatigoortumik ammaanersiorneq naggaserlugu oqalugiartut kaagimik avissipput, nalliuttorsiornerlu nangillugu qaaqqusat illoqarfimmukaanneqarput.